Mini Moonboard Recension

Sammanfattning

En minimoonbräda är ett av de billigaste och minst skrymmande systemen för hemmavägg. Både kul och effektivt för de som bouldrar 7B eller hårdare. Kan vara värt det för de som kan bouldra 7A om de drygar ut greppuppsättningen med några fler juggar. Mycket klättring på ett litet utrymme med filosofin att ingen blir stark av att dra i stora grepp.

Vad är en minimoonbräda?

Vi har haft en Mini Moonboard hemma i lägenheten i drygt tre månader, så jag tänkte att det är bra tillfälle att göra en kort recension av produkten.

En minimoonbräda är en nedkapad version av den populära moonbrädan från Moon Climbing. Just moonbrädan var den första kommersiella brädan med en fast uppsättning grepp och färdigsatta problem. I den första versionen sattes alla problem av herr Moon själv i egen hög person, men numer sköts ju allt via en app och Moon styr över en samling moderatorer som bestämmer vilka problem som får stämpeln av ‘benchmark’ eller ‘prövosten’ för varje grad.

Dessa kommersiella färdigsatta brädorna har ju av olika anledningar också blivit populära träningsverktyg på klättergym så jag behöver ju inte förklara vad det är. Jag antar att alla har klättrat på en Moonbräda eller möjligtvis en Kilterbräda

De färdigsatta brädorna har fördelen att det redan finns just färdigt definierade problem i nästan alla svårighetsgrader, så användarna behöver inte lägga tid eller pengar på ledskruvande själva, och de slipper också risken med att de bara sätter problem med flytt inom den egna komfortzonen. De flesta klättrare har också svårt att själv sätta upp problem med svåra flytt, på gränsen mellan de möjliga och omöjliga, utan sätter i allmänhet bara upp problem där de kan göra flytten inom ett par försök.

De kommersiella färdigsatta brädorna har nackdelen att man betalar mer för greppen än om man köper grepp i serier av någon lågprisfabrikant, då man via greppen betalar in till ett system med app, administration av prövostenar, samfund av användare, produktutveckling och så vidare.

På kompakta brädor så är klättringen basic. Väldigt mycket klättring i öppna positioner med drag mellan lister och väldigt få tricks som gör problemen lättare.

Pris — Ungefärlig budget 2024

Om man gör allting själv och väljer att inte sätta in lysdioder för att markera upp problemen så landar man gissningsvis på en budget runt 20–25 tusen kronor utan mattor att landa på. Köper man hela kittet med lysen och färdigborrad plywood så summerar det ihop till runt 40 tusen med matta. Vill man göra väggens ställbar med motorspel får man lägga till ett par tusen kronor till.

Konstruktion

Minimoonbrädan är den minsta av alla lätt tillgängliga kommersiella hemmaväggar och går i sina originalmått in i de flesta vardagsrum. Den kräver blott 202 cm takhöjd, 244 cm bredd och 170 cm djup. De som helt saknar färdigheter som hemmasnickare kan köpa en färdig fristående vägg eller anställa en snickare som gör det åt dem. Det finns flera fabrikanter av fristående väggar i Europa. Att bygga en minimoonbräda i originalmått med instruktionerna som Moon Climbing har på sin hemsida är relativt smärtfritt för de men någon vana vid byggnadssnickeri. Det går också hitta flera instruktionsvideor på youtube, och detaljerade beskrivningar med planritningar på internet.

Vi valde att göra brädan i ställbar lutning, eftersom vi vill kunna sätta den mindre brant och använda den till uthållighetsträning under högsommaren, denna konstruktion kräver en smula extra erfarenhet eller en vilja att plåga välvilliga och välunderrättade vänner med många frågor. Jag har också någon form av illusion att jag kommer träna på 50 grader för några specifika projekt i trakten.

Videon indikerar hur winchen som är gömd bakom kicken används för att ändra lutning. Bulten längst till höger flyttade jag efter lite eftertanke upp till taket. Det skall bli kul att spackla om vi flyttar ut.

Jag valde också att göra kicken något högre än de 15 cm som specificeras, vilket naturligtvis gör problemen betydligt lättare att starta om man tillåter sig själv att placera en eller två fötter på friktion under fotstegen. Men håller man båda fötterna på fotsteg för start är de bara en smula lättare jämfört mot originaldimensionerna. Den effektiva lutningen på en problem är vinkeln mellan den lägst placerade foten och det högsta handgreppet, inte panelens lutning!

Jag la till ställbara stöttor för ökad stabilitet

Anledningen att jag gjorde en högre kick är att jag ville sätta in en extra tjock madrass så att jag inte väcker grannen när jag dunsar i golvet. Jag är också till åren kommen och har inte längre någon lust att skada mig vid markfall. En annan anledning är att vid 50 grader är det svårt att krypa in till starten om kicken är för låg.

Vi hade också tillräckligt med takhöjd så att vi kunde göra brädan 10 cm högre och fortfarande få in den vid 20 graders lutning, så jag la till en halv rad på toppen (en rad som än så länge bara har två grepp).

Väggen i maximalt uppfält läge, när den inte används

I vårt vardagsrum skulle vi kunna få in en standard moonbräda med lite mindre kick och de första 14 raderna. Jag vacklade lite fram och tillbaka om vilken lösning jag skulle välja då en nästan fullstor bräda skulle ge tillgång till lite mer klättring, men samtidigt utan sista flytt på standard problemen och med en högre kick med två rader och därför en betydligt mindre effektiv lutning. 

Jag köpte också extra t-muttrar för baksidan så att jag kunde borra in fler hål för att sätta upp fler grepp än på det specificerade rutnätet. Jag valde att inte sätta in lysdioder för att markera problemen. Minibrädan har blott 120 grepp och rätt snart har man lärt sig alla grepps lägen utantill.

Layout med extra grepp

Än så länge är jag mycket nöjd med den lösning jag valde för vår lägenhet.

Greppserie (2020)

Minimoonbrädan saknar nästan helt juggar. Den kommer med tre serie trägrepp: A, B och C, vilka också används i konfigurationerna ‘2019 master’ och ‘2024’ på den fullstora moonbrädan. Trägreppen i serie B och C har de grepp som är klart lättast att hänga in i. Till dessa tillkommer uppsättningen med de gula originalgreppen som ju också är inkluderade i samtliga moonväggkonfigurationer utom 2024. Samtliga trägrepp sätts fast både med en central hylsskruv och en träskruv för att förhindra rotation.

 
Konfigurationen använder de bästa juggarna som låga undertag och har bara tolv riktigt bra grepp på väggen, så nästan alla av de enklaste problemen går via dessa grepp. Den sista raden har bara ett riktigt bra grepp som medelgoda bouldrare kan hålla utan fötter. De flesta problem slutar på ett eller två grepp som är så dåliga att de allra flesta klättrare tvingas hålla kvar fötterna på väggen. De gula originalgreppen är hala när de är sprillans nya (uretanplast) men blir lättare att hålla när de är inklättrade. Trägreppen av björkplywood har mer friktition än trägrepp i hårda träslag och går bra att klättra på från första dagen.

De som har problem med dålig tunn hud bör hålla i åtanke att trägrepp av björkplywood nöter mer hud än rena trägrepp, men mindre än plastgrepp.

Klätterstil

Till skillnad från originalmoonbrädan (de uppsättningar jag provat) så är problemen på mini i allmänhet lite mer statiska med högre andel av flytt som görs med full kontroll. På många problem så måste man absolut hålla kvar fötterna på väggen, dels för att greppen är dåliga och det är svårt att hålla en svängdörr, dels för att man hela tiden klättrar så nära backen att en fot som slinker av ett steg nästan helt säkert nuddar madrassen.

Tack vare den korta kicken och avsaknaden av goda fotsteg på de första fyra raderna så känns minibrädan mycket brantare än den fullstora moonboarden.

Av alla kommersiella brädor jag testat är mini nog den som jag tycker är roligast att klättra på! All killer, no filler. Perfekta grepp och korta problem om 2–4 brutala flytt som kräver total koncentration.

Min bättre hälft föredrar å andra sidan kilterbrädan med ganska god marginal. I den bästa av alla världar har ni någon kompis som har en mini ni kan testa.

Videon ger en uppfattning om typisk stil för de lättaste prövostenarna.

Träningseffekt

Alla brädor är naturligtvis begränsande i stil, och minimoonbrädan mer än de flesta kanske. Den är ju, som namnet avslöjar, liten. Men vill man få starkare fingrar tror jag att mini är bättre än samtliga uppsättningar jag testat på den fullstora moonbrädan, och naturligtvis miltals bättre än Kilterbrädan. (Jag har inte testat Kilters hemmaversion som tydligen skall ha några grepp som inte är juggar). Mini är också lite mer krävande än den vanliga moonbrädan när det kommer till kroppsanspänning. Nackdelen är att det är svårt att träna riktigt långa dynamiska flytt på minibrädan.

Jag har aldrig svarat snabbt på styrketräning och det hjälps ju inte med åldern, men jag tror att minin, liksom alla brädor bör ge en mycket snabb initial träningseffekt för de som redan kan klättra i allmänhet så länge de inte blir skadade. Det är svårt att göra mer än ett-och-ett-halvt pass i veckan med korta maxboulders, i alla fall för medelålders entusiaster (vilket rimligtvis är målgruppen för denna typ av produkt).

Grader, grader, grader och prövostenar

Detta stycke kan göra att era ögon blöder och ni tänker att jag blivit tokig, men det finns en poäng med denna oändligta grad-diskussion. Nämligen: vilken nivå krävs för att det skall löna sig att investera i denna hemmavägg?

Mitt intryck är att en mini byggd enligt specifikation (15 cm kick och 40 grader överhäng) kräver en minimal nivå runt 6C block utomhus/ 6B på moonboarden eller 6C/7A på kilterbräda (@ 40 grader) enbart för att kunna göra individuella flytt utan att snudda marken även på de tjugo lättaste prövostenarna.

Eftersom greppen är mestadels dåliga krävs en relativt hög färdighet för att klättra de lättaste problemen. Det lättaste sättet att ta sig från sittande på backen till toppen, med valfria fotsteg och handgrepp kräver ungefär samma ansträngning för mig som att göra ett boulder runt 6B+ utomhus, och ungefär samma grad på en kilterbräda satt på 40 grader. Den lägsta graden som går att tilldela ett problem på den medföljande appen är 6A+, och det finns ett 40-tal prövostenar med graden 6A+. Det finns fler problem i appen i denna svårighet men det är betydande överlapp mellan problemen då de alla tvingas använda den begränsande uppsättningen av goda grepp.

De lättaste 6A+ problemen som är markerade som prövostenar i appen motsvarar ungefär 6B på 2016 moonvägg och ungefär 6C ute i små svenska granitgryt. (Och i min mening ungefär 6C på Kilterbrädan, men den har ju en klätterstil som skiljer sig mer från granitbouldering). De svåraste 6A+ prövostenarna motsvarar ungefär 7A+ ute . De prövostenar som jag klättrat hittills följer ungefär samma logik. De lättaste 6B+ problemen känns som de lättaste 6C+ på 2016s moonvägg, 7A+ ute ungefär och som välrepeterade populära 7A/B på 40 grader på kilterbrädan. De svåraste 6B+ prövostenarna känns som ungefär min maximala nivå.

Min uppfattning är alltså att det inte löns att bygga en 40 grader minimoonbräda hemma för de som inte kan bouldra i alla fall 7A ute eller de mest populära 6B+ prövostenarna på 2016 års greppkonfiguration till moonbrädan. Även de som har den nivån bör göra sig beredda att köpa på sig en uppsättning bättre grepp och skruva upp dem i de stora tomrummen som lämnas mellan de medföljande greppen. Jag tror det är en bättre investering än att köpa ledbelysning. Det är bara 120 grepp totalt i den medföljande uppsättningen och man lär sig snabbt komma ihåg deras position, och eftersom problemen är korta så är det inte särskilt svårt att minnas vilka grepp som ingår.

Om man vill sätta upp klassiska cirklar om 20–25 flytt för att träna styrkeuthållighet så krävs en betydande färdighet om man vill använda mini-moonbrädan utan extra grepp. Även de lättaste problemen är rätt svåra att backa ner. Det är mycket svårt att sätta 20-flyttcirklar som flyter fint och är lättare än 8a ledgrad.

Sätter man upp en minimoonbrädan på 25 grader så får man nog dra av två-tre hela bokstavsgrader i svårighet. Att klättra en 7A på 25 grader känns ungefär lika svår som en 6B på 40 grader. Så att sätta upp en mini på 25 grader kan vara ett alternativ för de som saknar nivån för en mini på 40 grader.

För att kontrollera att jag inte är snurrig och har helt bisarra personliga svagheter som gör min upplevelse annorlunda än andra så kontaktade jag min vän Oliver, rankad typ #10 i världen på minimoonboard på appen. Oliver är kortare än mig och, som ni förstår, betydligt bättre än mig på att bouldra. Enligt Oliver är 7A+ prövostenar på minin ungefär som 8A boulder på granit. Oliver upplever också samma skillnad mellan mini och utomhus som jag gör genom hela gradspektrumet.

Den starkaste av moderatorerna för prövostenarna har aldrig bouldrat hårdare än 8C+ utomhus och den hårdaste prövostenen är 8A, så min tumregel om att lägga till knappt ett nummer ungefär verkar gälla hela vägen upp.

Här erbjuds ett klipp från ett misslyckat försök på den softaste av softa 7A. 6C max. Kanske 6B+ i vårt gym. Om ens det.

Gemenskap

Många användare av minimoonbrädan framhåller den sociala aspekten med virtuell gemenskap bland användare av appen som en av de bästa sakerna med minin. Då det inte är så många användare så blir det mer naturligt att utbyta beta, tips om problem och så vidare.

Själv är jag än så länge en total blodigel som bara repeterar populära prövostenar utan att ge någonting tillbaka till gemenskapen. Möjligtvis en kort kommentar om att problemet är supersoft och att alla andra som loggat utan krav på nedgradering borde skämmas. YMMV.

Det finns däremot ett antal användare som är flitiga att lägga upp betavideor på instagram. @the.chalk.board är lång och välorganiserad men klättrar ofta med förnuftiga sekvenser. @dolphs_minimoonboard är också lång och helt sinnesjukt stark. @ita_board är kort med mycket stuts

Alternativ till minimoonbrädan

• Egen bräda eller kaosvägg: Det klart billigaste alternativet. För de som redan har mycket grepp, vill göra sina egna grepp eller vill bestämma själv vilka grepp som skall sitta på väggen, vet vilken lutning är bäst och dessutom är bra på att sätta upp sina egna problem och har träningskompisar som gärna svänger förbi och definierar problem. Jag gillar appen Retro Flash där man kan lägga upp sin egen vägg och kan spara definierade problem. Vi andvänder Retro Flash för de problem som vi sätter med några av de extra greppen vi skruvat upp.
• Fullstor Moonbräda: För de som har tillgång till ett lite större utrymme är detta ett givet alternativ. En total budget på ungefär 75% mer än för en mini, och ett något mer utmanande byggprojekt. Ungefär 50% mer klättring per problem också. Den vanligaste standardbrädan. Många klättergym har en, så det är lätt att prova innan köp.
• Kilterbräda i hemversion: För de med tillgång till ännu mer utrymme, en generös budget och gillar ergonomiska juggar. Hemversionen skall tydligen skilja sig något från den kommersiella versionen. Eftersom det kommer kosta runt 150,000 kr för hela kalaset så är det nog värt att flyga in till ett gym som har en Kilter hemmavägg om det inte finns någon i närheten där ni bor.
• Tensionbräda: Jag vet ingenting om detta system, men det tycks också dyrt med en relativ liten användarbas. Många säger att deras grepp är mycket bra.
• Systemvägg: Brädor med ett systematiskt bruk av spegelvända grepp där vänstra halvan av väggen är en spegelbild av den högra. Ofta med någon form av system med samma antal nypgrepp som krimpar som pockets som slopers och så vidare för att förvissa sig om att alla grepptyper tränas systematiskt. Detta spegelsystem är nog en bra idé för mycket små brädor, annars har jag svårt att se poängen.

   

Köp vår förare: Norra Kustlandet, klättring i Ångermanland, Västerbotten och Norrbotten

kommentarer